AKTUELLT
 2003-01-07
Amalgam läcker kvicksilver
Bildbevisen som visar att kvicksilvret i amalgam inte är stabilt så som påståtts.
I detta brev till dentalmaterialutredningen, visas hur amalgam på bara några år korroderar och svettas ut större delen av sitt kvicksilver.
Vart det tar vägen och mängden har ingen ännu visat på ett tillfredställande sätt. Men med tanke på att kvicksilvret från en termometer "förgiftar" ett helt rum under flera års tid, så torde mängden hos många amalgambärare utgöra en klar hälsofara.
|
Hagfors 10.12.2002
Till Dentalmaterialutredningen
Kv. Spektern
103 33 STOCKHOLM
|
|
Betr.:
|
SYNPUNKTER på användning av dentala amalgam
|
Undertecknad tackar för den översända Inbjudan till seminarier om vård och bemötande av tandpatienterna. Utredningen har ordet "material" i sin rubrik, och det är min förhoppning att arbetet kommer att gå till roten av saken, och inte utgå ifrån att amalgamfrågan enbart är frågan om "bemötande" av patienterna.
Jag vill utnyttja den i Inbjudan nämnda möjligheten att komma med synpunkter till utredningen. Det är en gammal svaghet på det dentala materialområdet, att materialrelaterade frågor överlåtits fullt ut åt tandläkare. Detta har länge varit otillfredsställande av två huvudsakliga anledningar:
* Dels brist på vetenskaplig materialkompetens hos de tandläkare som har gjort materialrelaterade bedömningar, ex vis om dentala amalgams korrosion och härmed förbunden exponering för frigjort kvicksilver. Dessa har oftast varit lekmän, som icke desto mindre anlitats som "experter" för viktiga yttranden till myndigheter.
* Därutöver har det tyvärr visat sig, att ovannämnda lekmän inte alltid varit objektiva, utan partiska. De har tagit ovedebörliga hänsyn till annat än sanningen. Hänsynen till personliga bindningar och tidigare tvärsäkra uttalanden från tandläkarkåren har varit alltför tydliga.
I framtiden krävs alltså även materialkontroll av tredje opartisk och obunden instans.
Det är inte svårt att inse de stora faror för folkhälsan och rättssäkerheten en sådan situation innebär, särskilt i det svenska systemet, där ett fåtal experter fick möjligheten att bestämma Socialstyrelsens inställning i bl a amalgamfrågan.
Jag vill nämna en av dessa, som mer än någon annan hade inflytande över dentala materialfrågor, nämligen Maud Bergman, f d professor på Umeå Universitet. Hennes och hennes kollega Per-Olof Glantz's utlåtande till Socialstyrelsen (1982) har orsakat myndighetens felaktiga inställning och låsning i amalgamfrågan.
För att komma till själva saken, så vill jag för DENTALMATERIALUTREDNINGEN illustrera hur det förhåller sig med korrosion och nedbrytning av de två vanligaste amalgamtyperna under kliniska förhållanden.
|
Konventionellt silveramalgamfyllning i tvärsnitt, efter klinisk användning: Det mörka ytskiktet har omvandlats (korroderat) till korrosionsprodukter, som inte innehåller något kvicksilver (initialt 50%).
Bild och analys i SEM/EDX.
|
Fig. 1 visar tvärsnitt genom två använda fyllningar av konventionellt silveramalgam. Bilderna är tagna i SvepElektronMikroskop (SEM), ett instrument med möjligheten att dokumentera dels utseende, dels sammansättning i mikroskala hos ett föremål.
Den mörka ytzonen hos fyllningarna har under några års användning förlorat allt kvicksilver, som avgått till kroppen. Den ursprungliga blandningen har omvandlats till Hg-fria korrosionsprodukter.
Eftersom fyllning av tänder med amalgam är en "happening", blir ibland volymen av korrosionsprodukterna lika stor, och man märker inte att något har försvunnit och ersatts av något annat. Ibland blir dock upplösningen snabbare än expansionen, och då lossnar fyllningen. Ibland kan volymen öka, och då spräcks tanden av det inre trycket, vilket visas i det nedre fotot i Fig.1.
|
Modern typ av amalgam, non-gamma-2, DISPERSALLOY, som utsöndrar små Hg-rika droppar efter slipning eller polering. Provet har kondenserats av en tandläkare enligt tillverkarens riktlinjer, var här 6 år gammalt, och uppvisade samma mönster efter 20 poleringsoperationer. Bild tagen i SEM. |
Fig. 2 dokumenterar beteendet hos de moderna s k non-gamm-2 amalgamtyperna. Efter en slipning eller polering svettas proverna ut små kvicksilverdroppar. Bilden visar detta på DISPERSALLOY och FUTURA. Fenomenet har varit känt rätt länge, men skrämmande nog så har det getts minsta möjliga publicitet.
I båda fallen kan man från dessa observationer beräkna den omdiskuterade exponeringen för Hg, som ingen hittils tillfredsställande gjort.
Jag ber att få även överlämna en publicerad översiktsartikel "Dental Mercury - A Public Health Hazard", där ytterligare kritiska detaljer kan hittas.
Med vänlig hälsning
Jaro Pleva, fil.dr.
|
