|
| ||||
|
och flera av dess föreningar tillhör
de värsta gifterna vi känner till. Det finns två säkra förvaringsmetoder för kvicksilver. Det ena är isolerade bergrum. Det andra är i tänderna på folk. Sanningshalten i det senare påståendet betvivlas av en del. Det tycker jag är intressant. Idén att skadligheten (när det förvaras i munnen) otvetydigt måste bevisas för att påståendet om dess ofarlighet (i munnen) skall anses vara falskt är också intressant. Att den idén backas upp med "vetenskap" väcker en del funderingar om vad vetenskap är - och inte är. | ||||
|
På 1830-talet började en ny barnsjukdom, Acrodyni, uppträda. Den medförde enorm utmattning, starka cirkulationsrubbningar så att tår och fingrar förtvinade, en del barn dog. Man misstänkte alla möjliga orsaker till denna mystiska sjukdom. I början av 1900-talet insåg man att sjukdomen uppkom efter att barnen behandlats med kvicksilverhaltiga salvor och/eller kvicksilverhaltiga tandsprickningspulver. Dessa produkter förbjöds i många länder varvid sjukdomen upphörde där. I en del länder, t ex England, fortsatte man med dessa salvor fram till 1950-talet. Det dog barn in på 1950-talet i dessa länder i Acrodyni.
Varför upptäckte man ej genast sambandet? Jo, endast 1 barn av 500 som utsatts för dessa kvicksilverpreparat drabbades. Detta på grund av att det ej var en vanligt förgiftning utan på grund av att KVICKSILVER ORSAKAR EN IMMUNTOXIKOLOGISK REAKTION hos vissa personer. Denna reaktion uppkommer utan relation till kvicksilverdosens storlek. Detta tog c:a 100 år att upptäcka.
Amalgamfyllningar innehåller 50% kvicksilver. Berörda parter (tandvård, myndigheter) är överens om att kvicksilver (Hg) avgår från fyllningarna, däremot inte om hur mycket och ev. skadeverkningar. Kvicksilver läcker ut pga: - Korrosion - Avdunstning - Avskavning Symptom: Om Du har någon av dessa kvicksilversymptom, kan Du vara kvicksilverförgiftad. Onormal trötthet, darrningar, yrsel, huvudvärk/migrän, stelhet och värk i muskler och leder, dimsyn, dubbelseende, svårt att fästa blicken, omotiverad hjärtklappning, upprepade urinvägsinfektioner, återkommande bihåleinflammationer, infektionskänslighet, menstruationsstörningar, ångestattacker, depressioner, lättretlighet, skygghet, handlingsförlamning. Vanliga symptom är också: Allergier, astma, eksem, håravfall, viktförlust, försämrad hörsel, öronsus (tinnitus), försämrat luktsinne, försämrat minne (korttidsminne), koncentrationssvårigheter, svårt att tänka, stresskänsla, sömnproblem, förstoppning, diarré, domningar, förlamning, känslighet för elektromagnetiska fält m.m. Socialstyrelsen har under 15 års tid tagit ställning för och drivit uppfattningen att amalgam i princip inte har några negativa hälsoeffekter och att patienter endast kan anses sjuka om de har förhöjda kvicksilverhalter i blod och urin (samt ett fåtal med allergisk reaktion på huden eller slemhinneförändringar av typ lichen). De experter som valdes att ingå i Socialstyrelsens senaste amalgamutredning "Blir man sjuk av amalgam" bekänner sig till just denna uppfattning.
WHO har emellertid i sitt kriteriadokument om tungmetaller 1991 angivit att halten av kvicksilver i blod och urin inte återspeglar kvicksilverhalten i kritiska organ som t ex hjärnan. WHO har även slagit fast att det inte finns någon kvicksilvernivå som kan betraktas som säker eller ofarlig för hälsan.
Ca 80 procent av den inandande kvicksilverångan från amalgamfyllningarna absorberas i lungorna. Via lungblåsorna tas kvicksilverångan upp i blodplasman där den snabbt diffunderar in i blodceller och andra vävnader. Detta kvicksilver transporteras ut i kroppen och passerar obehindrat ut i cellerna, där ångan oxideras och kvicksilverjoner bildas. Kvicksilverånga passerar dessutom till fostret hos gravida kvinnor. Mängden kvicksilver i fostrets hjärna står i direkt proportion till antalet amalgamfyllningar hos modern. Utsöndringen av kvicksilver som har oxiderats i cellerna är liten, varför kvicksilver efter hand ackumuleras i kroppen. Kvicksilverjoner kan reagera med bland annat svavelbryggor på proteiner och förorsaka stor skada i kroppen då proteinernas funktion ändras. Huruvida amalgamet utgör en betydande hälsorisk är under intensiv debatt. Trots att det till dags datum ej presenterats några entydiga studier vilka bevisar detta är det emellertid väl dokumenterat att kvicksilverånga är extremt toxiskt och att hjärnans nervvävnader är speciellt känsliga. De första tecknen på kvicksilverpåverkan är diffusa, vilket försvårar forskningen om lägsta dos/respons-nivå gällande kvicksilver. Initiala symptom är bl a trötthet, koncentrationssvårigheter, försämrat närminne och ökad irritabilitet.
Vill du få information när sidorna ändras.
Skriv gärna en rad i gästboken och säg vad du tycker, är det något du saknar? Eller har du egna erfarenheter att dela med dig av. 
|